har blivit alldeles för amerikaniserad

Ikväll var det movie night igen, men denna gång på bion och inte hemma. Vi såg Courageous, en kristen actionkomedi. Den var.. jag vet inte hur jag ska beskriva den mer än en riktig klyshig amerikansk kristen film och det blev ännu mer påtagligt när publiken säger Amen! och Yes, praise the Lord! osv..mitt i filmen. Det var en fin liten detalj.
Och så grät jag. Jättemycket. Därav rubriken.
Men det var inget jobbigt gråt utan det var fint gråt som man fick kramar av. Haha, jag orkar inte ändra den senaste meningen till förståelig svenska..


En snabb lista om idag:
- gymmet. ny tränare. otroligt snygg. för gammal. för snygg för att bry mig om ålder.
- kalas i kyrkan. hoppborgar och sockervadd. Saaay whaaaaaat Svenska Kyrkan?
- bio med familjen + Kristen + Shannons nya kompis, en 19årig blivande marinsoldat.

Idag sa jag ett legendariskt citat.

- What is that? No happy people allowed on the highway? 
- No Malin, it's a no hitch-hikers allowed sign.


Hoppas att ni har haft en lika bra dag som jag!
Ni är jätteviktiga för mig.
Good dog!