Inte så god- men ändå god morgon!
Varning för målande bilder.
Först lite vanligt illamående (måste inflika hur praktiskt det är med barnens pallar i olika höjd badrummet. Perfekt att luta sig emot). Sen lite frukost - vatten. Hej då mamma Louise och "du kanske borde gå till läkaren. Sitt i soffan en stund, och väck Selma om 10 min". Sagt och gjort, 10 min halvsovandes, kvidande och ojande innan det var dags att ta mig upp för trappan. Jo tjena. Efter den kraftansträningen fanns inte mycket till val än att kräkas. Och kräkas. Och kräkas lite till.
Ingen fanns där att hålla mitt hår ens. Så ynklig jag kände mig!
Men det var bara att ta sig i kragen. Jag har ju ett jobb att sköta! Oj vad mallig jag låter nu - men det kan jag tala om - att den bajsblöjan var inte den trevligaste!
Men vad har jag att klaga på egentligen? Barnen är urgulliga och klädde tillochmed med på sig (nästan) helt själva, vår gulliga städerska kom precis och sa åt mig att få i mig något att äta, och min kropp, bortsett från kronisk förkylning är jag ju i princip aldrig sjuk!
Sådär ja. Jag ville bara dela med mig av min äckliga morgon, och kanske få ett litet "oj din stackare, hoppas det känns bättre snart".
Jag kanske till och med orkar tvätta lite. Vi höres, kamrater!