Dag 49

Goddagens!

Sen jag skrev sist har jag haft myskväll med tjejerna hos Felicia i Thalwil. Vi drack te, åt otroliga mängder godis och hade hybris. Väldigt trevligt!

Igår tog jag sovmorgon (så gott det gick med två gullungar som lekte på nedervåningen). Sen packade jag Selmas rosa lilla fjällrävenryggsäck med vatten, powerbars, paraply, nässpray och näsdukar och begav mig in till stan. Det var dags för bergsvandring!
Budgetvariant av bergsvandring dessutom. Vi åkte till Triemli, som ligger en kvart från stadskärnan, dvs vi behövde ingen tågbiljett. Man kunde åka vidare några stationer till och komma ändå upp till toppen - men vad tusan, det är ju ingen utmaning?!
Vi började gå, rakt upp.
Stannade efter ca 70 m av ren utmattning. Jag, som varit/är förkyld och varit sjuk till och från i 2 veckor, och de andra som inte heller var helt friska. Som tur var fanns där många parkbänkar att vila vid.

 Tove och Jenny.

Vi kämpade oss uppför berget (beräknad höjdskillnad 300m) och det tog oss ca 1,5h på alla krokiga serpentinstigar, men tillslut kom vi upp och var jäkligt stolta över oss själva (och kände oss som mer lyckade människor än de som "fuskat" sig upp med hjälp av tåget).
Det var, i sann vandringstradition, dimmigt som tusan. Vi såg inte mycket alls faktiskt. Trots det, när vi kom upp till toppen lättade det, och vi fick en helt okej utsikt ändå.

Vi satte oss ner på Uetlibergs restaurang för lite lunch och som har en ganska magnifik utsikt. Titt som tätt kom det flygplan och körde förbi, och det var lite läskigt faktiskt.

 Damerna i väntan på notan.

Utsikten åt andra hållet, dvs Zurich. 

Jag måste också berätta att på restaurangen träffade jag en hund. En jättefin boxer som jag såklart gick fram och frågade om jag fick hälsa på. Han hetter Lars och var 3 år. Kom tillbaka till vårt bord med dregel på byxorna men med världens största leende på läpparna. Man måste nog ha haft en dregelhund för att förstå charmen med dem!! <3 

Jobbveckan har varit toppen. Ungarna är fantastiska, och trots att jag har varit utan röst (helt och hållet i 2 dagar, extremt hes resten av veckan) så har vi kunnat kommunicera och skrattat och busat ändå. Vissa dagar räckte min energi inte till hela dagen och jag behövde vila lite i soffan (på bilden tex), men då kom Selmis och klättrade upp och satte sig på mina fötter och chillade där.
- Måste bara påpeka att jag vilar mina fötter på ett bord på bilden. Man ser det bara inte. Nog för att jag har relativt starka magmuskler, men såna kick ass-muskler att jag kan hålla upp en 9,4 kilos tjej, nej, det har jag inte! - 

Summan av kardemumman: det går fantastiskt bra att kommunicera utan ord med barnen. Desto svårare med vuxna tyvärr!

Nu har jag för övrigt fått min röst tillbaka.  Det är ju härligt!

Nej, nu måste jag kila. Ska till flygplatsen för att handla lite. Allt är stängt på söndagar, så måste ut dit för att kunna handla. Det vankas tjejmys hos Lovisa ikväll.

Ta hand om er!

Dag 46

Hej på er!


Tack för att några kommenterade förra inlägget. Nu känner jag att jag kan säga hej på riktigt: HEJ!

Jag har inte så mycket att berätta egentligen. Jag har legat sjuk mellan lör-mån, och efter det har jag jobbat trots att jag inte varit helt på topp.

Igårkväll tappade jag rösten. Satt på en superhärlig uteservering med Jenny och Karin (ty vi har fått en släng av sommarvärme igen), och det var då den försvann.
Om ni är intresserade kan jag dela med mig av gårdagens undersökning, i form av en lista om vad jag har kommit fram till vad som är bra resp. dåligt för halsen/rösten. Varsågoda!

BRA
te
halstabletter
soppa

MINDRE BRA
vindruvor
rödvin

Humöret är i vilket fall på topp, även om kroppen inte är det!

Nu ska jag krypa ner i min stora säng och sova tills lillan vaknar. Hon är förresten det gulligaste som gått i ett par skor, har jag sagt det?

Fler saker jag har tänkt på:
46 dagar är ju ingenting, trots att det känns som att jag har varit här.. alltid. Jag tycker tiden går fort, men 46 dagar...pff, tillåt mig småle.

God middag!

Dag 42

Att läsa min blogg utan att kommentera och säga hej (åtminstone) tycker jag är som att gå in på ica och ta en limpa utan att betala.
De enda som jag vet läser (för att de har kommenterat eller sagt det på annat sätt) är
-mamma
-pappa
-kusin
-Josefine

Bra av er. Mindre bra av andra. Säg hej och önska mig en glad höst eller något. Jag har faktiskt också ett bekräftelsebehov, även om jag försöker att inte visa det alltför mycket.


Idag, likt igår, har spenderats i horisontellt läge med näsdukar, te och hela vitlöksklyftor. Har kommit på ordvits efter ordvits, men inte haft någon att säga dem till. (Okej - jag måste ju dra till med en nu, nu när tillfälle ges:
Jag har inte filat klart på det än, men det handlar om Spanska sjukan fast Malin-anpassad, alltså Schweiziska sjukan.)

Jaja. Som ni märker går det ingen större nöd på mig, trots att det är skittråkigt att ligga hemma och vara sjuk.
Har gått en runda runt kvarteret iallafall. Men det var allt jag orkade med.

Nu ska jag gå ner och göra mig en kopp te och ha kvartsamtal med Henrik och Louise.

Må gott kära vänner! (Eller ja.. vilka det nu är som läser, vilket är lite av ett mysterium). Må gott mamma, pappa, Anne-Sofie och Josefine iallafall! Haha
PUSS

Dag 41

Halli Hallå

Ger er här en halvhjärtad ursäkt till min dåliga uppdatering denna veckan - men å andra sidan har ni ju inte kommenterat så flitigt heller, så ni kan ju skylla er själva. 

Veckan har gått i en ryslig fart, och det är redan lördag.

Ska försöka återge veckan så gott det går:

Lördag: utekväll. Men det har jag ju berättat om?
Söndag: Gymtester. Sablar vad skoj! Eller, själva testerna var ju inte så skojiga, men att få se vatten-ben-fett-sammansättningen i kroppen, bmi, hjärtrytm, balans, bålstabilitet - allt i siffror och grafer, var riktigt spännande och motiverande.
Kort och gott kan jag berätta att jag, enligt undersökningen mår riktigt bra. Allt var i det gröna fältet förutom 2 saker, vilka var andel muskler och vatten i kroppen. Musklerna låg i det gula fältet, och gymkillen sa "det fixar vi enkelt. Det är fortfarande bra, men det fixar vi". Vatten har jag för mycket av, och det är tydligen väldigt vanligt bland kvinnor. Jag tror jag hade 56% och man ska ha mellan 50-55%, så det är ju ingen fara där heller. Men allt annat var SKITBRA och det fick jag beröm för. Så då firade jag. Med choklad. Hehe.
Hälsa är faktiskt inte bara fysisk, utan också psykisk.

På kvällen åkte jag in till stan och drack te med Tove. Vi satt i gamla stan, under ett parasoll på en uteservering och bara myste. Regnet öste ner och vi njöt av livet.

Måndag:
Tidig morgon för att åka med Jakke och Selmis till Kinderspital. Båda skulle röntgas för att se så att allt stod rätt till med höfterna, främst. Mysigt var det!
Sen var jag hemma/tog hand om barnen lite omvartannat beroende på vad Louise hade för ärenden. Det blev därför ingen au pair-träff i kyrkan för mig, men tydligen var den tråkig och stel, så jag missade visst inget.

Tisdag:
Full rulle med jobb.
Städerskan kom, som vanligt på tisdagar. På eftermiddagen åkte vi till flygplatsen och lekte i en flygplanslekpark. Sen tysklektion på kvällen.

Onsdag:
Vanlig dag med jobb.
Tänkte gymma - struntade i det och låg i sängen hela kvällen istället. Inte helt fel!

Torsdag:
Vanlig dag med playdates och köttfärssås i hela ansiktet, ni vet.
Lagade middag - färsfyllda paprikor med vildris. Jag har blivit en hejare på att laga mat, hörrni! Det är superkul!
Sen stack jag och tränade. Kunde inte få nog. Om det berodde på adrenalinkicken eller snygga killar, det vet jag inte, och behöver inte spekulera i heller. Hur som helst var det härligt!

Fredag:
Jobb, jobb, jobb. Okej, inte så jobbigt. Jag tog med Selma på en shoppingrunda. Hittade dock inget. Allt är FÖR dyrt!!! En höstkappa för 250CHF är FÖR DYRT!
På kvällen åt vi middag, Biff Rydberg. Drack lite vin och kollade på Pippi på rymmen innan det var dags att åka in till stan. Träffade Tove och Jenny i Stadelhofen och utforskade några av Zurichs barer. Ingen fullträff ännu, men det kommer.

Lördag:
Upp tidigt. Mot Tyskland.
Handla. Godis. Vin. Strumpbyxor. CHIPS (finns inga goda här!). Annan alkohol.
Mycket bra, mycket bra.

Nu tänkte jag gå på en promenad i det fina vädret. Har inga planer för kvällen (MER ÄN ATT JAG SÅG ATT DET LÅG 2 KG KRÄFTOR PÅ KÖKSBÄNKEN. VANKAS HÄR KRÄFTSKIVA MÅNTRO???? :D )

Vi höres, raringar!

Dag 34

Jag måste verkligen be om ursäkt för att min blogg blivit en depp-blogg.
Det stämmer ju inte alls!?

Igår och inatt hade vi en riktigt jäkla girls night. Började utekvällen på Kaufleuten, men där var det bara äldre människor, så vi drog oss ganska snabbt vidare till nästa klubb. Kaufleuten är trots allt den "finaste" klubben i stan, men vi, som satt på höga hästar tänkte att vi kan få bättre, gick vidare.
Next stop: Hiltl.
Ville vi betala inträde en gång till? Nej.
Har Malin lärt sig utgångs-vett och etikett av storebror? Ja.
Höll Malin sig väl med bouncern, var artig och trevlig, så att hela gänget fick traska in på klubben alldeles gratis? Jajamän!

Sagt och gjort, med stämplar på båda bästa klubbarna sprang vi emellan, dansade järnet, dissade varenda kille som ville dansa, var inte i behov av alkohol, och bara njöt av att dansa med ett otroligt härligt gäng tjejer.

Åt Burger King.
Tog första tåget hem.
Somnade 5.30


Upp 10.00
Mötte upp de andra au pairerna i stan för lite stadsvandring i de andra delarna än turiststråken - jag har hittat guldkorn kan jag lova!
Åkte genom halva kantonen för att komma till IKEA. Köpte lösgodis. Karamellkungen. Jävlar.
Hem. Pepp. Gymmet. Stängt för dagen. Attans. Gav mig fan. Löprunda. Nya okända områden. 55 min. Inte fort men behagligt. Nöjd.

Nu, middag.
Ikväll fika i gamla stan.


Är tillfreds, nöjd och stark.
Behöver komma ihåg detta när jag får bakslag.

Ta hand om er. Flera av er är de viktigaste personerna i mitt liv! Älskar er!

Dag 33

Halli hallå

Sen jag skrev sist har det hänt lite saker. Var ledsen, men mår förhållandevis bra. Har ju världens bästa människor omkring mig!!

Era uppmuntrande ord, tankar och peppningar är guld värda. Jag blir alldeles rörd.

Hur som helst så längtar jag inte alls hem nu. Det känns bara himla bra att pappa berättade att han bokat en weekend-resa hit ner, för jag vill inte till Norrköping. Inte nu. (Missförstå mig rätt - jag saknar och vill träffa er. Men inte hemma).

De senaste dagarna har jag hittat på bra aktiviteter. Vi har:
- Lekt på en restaurang med tillhörande lekplats (=Malin fick en kaffe medans barnen lekte)
- Hämtat mamma och pappa på kontoret vid dagens slut. Mycket uppskattat!
- Ätit på McDonald's på en vanlig onsdag
- Åkt tåg och myst med HELA familjen

Sen har jag:
- Skypat med mamma, pappa, Olof.
- Gråtit

Torsdag. Vi har:
- Bjudit över Erika med tillhörande Martin (6 månader) på fika, sovstund, och lekstund. Mysigt!
- Lagat mat och ätit middag med barnen innan mamma och pappa kom hem från IKEA. Stort jubel.

Jag har:
- Åkt till Thalwil för att träffa underbara Felicia och Jenny (tjejerna som jag var på alpvandring med för några veckor sen). Vi drack litervis med te, pratade, smed planer och peppade. Allt kändes med ens mycket bättre. Kom hem efter midnatt. Dödstrött.

Idag. Vi har:
- Träffat gulliga Karin för en fika, trodde vi. Vi gick till caféet där boxerhunden Riley skulle finnas, men hon var inte där idag, så vi bojkottade fikan. Tog istället en promenad och gick upp i Grossmünster, en av stadens många kyrkor. 187 trappsteg med en 10 kg bebis på armen var ganska anstängande, men jäklar vilken utsikt!

Ikväll ska jag "få ett glas extra gott vin. Det behöver du." till middagen. Underbara Henrik och Louise! Sen ska jag återigen till Thalwil
 - inser att jag kanske borde berätta om denna plats eftersom den nämns i tid och otid - Thalwil är byn/förorten där Felicia bor. Den ligger utmed Züri sjön och jag har en känsla av att ALLA har en fantastisk utsikt. Ca 25 min härifrån med tåg. Överkomligt. --

för att förfesta innan vi ska ut till Kaufleuten, the place to be (obs, inte om man frågar mig).

Hinner inte skriva ännu en uppsats.... måste väcka Selma. Vi måste dammsuga, lämna kemtvätt, skriva vykort (äntligen får morfar ett kort!), osv osv. Tufft schema.

Ta hand om er. Jag menar det!

Dag 31

One down - nine more to go.
Åh, det var sorgliga siffror! Hur som helst så "firar" jag 1 månad i Schweiz idag.
"Firar" för det känns ju inte så jäkla bra alltid. Eller bra är det ju, men jag tänker alltför ofta på att det hade varit bättre hemma. (Det hade det inte. Jag hade dött av tristess)

Går omkring med olika jullåtar på repeat i huvudet. Längtar. Det är bara september, men jag kan inte sluta fantisera om att det snart är december.

Ni får ursäkta min nedstämdhet. Jag är mätt efter en stor portion köttbullar och potatismos, har lite ont i magen, är ensam (Selma lunch-sover) och det är då tankarna kommer. Precis som vanligt.

Men jag har det ju bra. Jag trivs ju kanon med familjen, har finfina kompisar, har lätt att lära känna nya människor, ja, men det är ändå jobbigt.

Men vadfan skärpning.
Det här har jag gjort den senaste veckan (då jag inte uppdaterat särskilt flitigt alls... oups):
- Vinkat hej då tilll Henrik och Louise som åkte till Marrakech på en weekendresa.
- Nattat två gullungar alldeles själv. Borstat tänder, värmt mjölk, läst Bamse och Gluff-Gluff, stoppat om och släckt lampan.
- Försökt kommunicera med danska mormor Helle.
- Festat rejält och kommit hem en kvart innan barnen vaknade på morgonen.
- Sovit till klockan 2
- Känt mig hängig och sjuk (känner fortfarande av det till och från)
- Varit i svenska kyrkan.
- Jobbat

Idag gick jag på ett pilatespass på gymmet. Lämnade ifrån mig Selmis till child watch-tanten och sa att om hon blev ledsen så var det bara att säga till så skulle jag avbryta passet. Vi klarade 1h, och jag hade 10 min kvar av passet, då kom tanten och sa att nu går det inte. Stackars snuttan, men stolta Malin. Så fort jag plockade upp henne slutade gråten, och när jag gick 3 steg ifrån henne (för att plocka bort mattan efter passet etc, och de andra kvinnorna på passet kom fram och ville gulla) började hon gråta och sprang efter mig. Aaaah, vilken ego-boost!!
Vi har bra kemi idag, jag och Selma.

Jaha ni. Det är ganska kallt här nu. Det har varit extrem sommarvärme fram tills ett par dagar sen, men nu är det höstlikt. Det blir att klä på barnen massor av kläder om vi ska till parken i eftermiddag. Det är massor av au pairer som ska ses med alla ungar, så det blir roligt, hoppas jag.


I övrigt är det väl inte så mycket som händer och fötter.
Ta hand om er, kära vänner!

Dag 25

*Djup suck*

Nu ÄNTLIGEN har jag fått jobbiga saker gjorda!

Mitt Schweiziska bankkort fungerar precis som det ska -> gymkortet är inhandlat
Inte bara Stockholm-Zurich-resan, utan även Zurich-Stockholm-resan är inhandlad. (Eller rättare sagt Geneva - Stockholm. Liiiiiten omväg bara )

Med andra ord så är jag helt luspank!



Senaste dagarna har varit bra, förutom en rejäl förkylning som härjar här hemma hos Nilssons, jag inkluderad.

I tisdags hade jag min andra tysklektion. Superkul! Jag älskar språk.

Däremot - igår (onsdag) när jag fixat gymkortet ville jag ju inviga det samma kväll. Sagt och  gjort - jag tittade på schemat och såg Donnerstag: XC Work 18:30. Perfekt, tänkte jag.
Men när jag stod där utanför Raum 1 och väntade och förvånades, då schweizarna är väldigt punktliga (beror det på de fina klockorna?), blev jag lite irriterad. I min hjärna lät det såhär:
- Men klockan är 6:30. - Det är onsdag, alltså Donnerstaaaa -- aaaaaaah. Mittwoch.

Tränade annat istället, bland annat en grej som heter Flowin'. Så himla skoj! Man står på en matta med hala plattor under fötterna/knäna/händerna  (beroende på övning) och så glider man omkring och själva träningen är att hålla ihop/hålla sig uppe/ni fattar - så man inte glider isär. Så nu har jag en härligträningsvärk!

Nej ni, det här duger inte. Dags att börja planera middagen!
Ha det fint, kära vänner!

Kanske även bör meddela mina Sverigedatum:
21 dec - 6 jan
Då blir det fest!
Men det är bara september än - och mycket skall hända innan dess!

Dag 22

Skrev precis ett halvt inlägg men insåg att jag var på alldeles för dåligt humör och ville inte projicera det på er. Det var ju snällt..

I allt det sura blev jag avbruten av en gullig liten tjeja som ville busa, och helt ärligt, ingen kan vara på dåligt humör med en bebis som klänger på en och vill mysa.

Hur som haver så har jag haft en helt okej helg. Och när jag säger helt okej så menar jag helt okej. Varken mer eller mindre.
Jag har ju nästa glömt bort vad jag har gjort, men jag har för mig att vi hängde i stan och käkade glass i fredags. I lördags så hängde jag en del med Emelie, innan och efter hennes date, var på förfest med tjejerna men följde inte med ut (vilket var ett mycket bra val såhär i efterhand!). Igår träffade jag Emelie och Emma och .... alltså det här är verkligen inte intressant för er. Haha.

(Paus för att torka yoghurt från små, små händer och fötter, samt lägga tillbaka den gamla yoghurtförpackningen i soporna där den låg, och torka köksgolvet. Hej småbarnsliv)

Dagens stora projekt har varit att fixa gymkort. Blev det av? Nej. Men imorgon har transaktionen gått igenom, och först DÅ kan jag börja använda mitt schweiziska bankkort. Herre min skapare så krångligt. Satt med 4 olika kort, 2 bankdosor och en himla massa papper och koder, samtidigt som Selma blev myssugen och hoppade upp i knät på mig.

Svårt att sköta sina bankärenden, men ack så mysigt!

Nu ska jag ladda upp med vitlök så jag blir frisk, och tagga till ordentligt till imorgon ------ den psykiskt och fysiskt jobbiga ----- TISDAGEN!
Haha..