Måndag

Hej! 

Nu har jag återigen en ganska rolig historia att berätta. 

Det var så att jag kom innanför ytterdörren igår och möttes av Jakob som sprang emot mig i en rasande fart och hann knappt säga hej innan han sa:

 - Malin, vaffö do ha godiis och chips på din rum? 

Lite pinsamt, tyckte jag, att Louise skulle få höra det, men det är ju klart att jag har mitt egna då jag inte vill äta upp familjens godis. Sen frågade jag om Jakob hade varit inne på mitt rum (vilket han inte får, då det är min fristad), men han svarade undvikande och frågade igen och igen och igen och igen. 

Jag gav något halvt påhittat svar att jag får ju också äta godis på fredagar, precis som han, och han nöjde sig med det svaret typ. 

Sen gick jag upp på mitt rum, och det första jag ser är att en halstablett (som för en treåring ser precis ut som godis, inslaget i papper och allt)  ligger med pappret öppet och vita bitmärken i den röda, hårda karamellen. Fine, whatever. Han tog en tugga. La tillbaka den. Jag slängde den i papperskorgen och det var inget mer med det. Men jag tänkte eftersom han frågade varför jag hade chips och godis , så hade han ju upptäckt det med, så jag kollade på min lilla byrå där det ligger en godispåse med persikoringar. Kikade in i påsen, och närmast öppningen ligger en ring och jag tar ut den. Kladdig. Ni vet som när man har slickat på en sockrad godis och den blir jättekladdig. Så var den. Med små mjölktandsavtryck i en halvmåneform. Han hade inte bitit av och ätit, inte heller tagit en hel godis, utan bara satt tänderna i, släppt och lagt tillbaka i påsen. 

Samma sak med ett pringlesrör som stod bredvid. Alla chips låg i en hög i röret, förutom ett, som hade, också den, ett hål format som en halvmåne som låg överst. 

Suck. Det är ju gulligt och ganska roligt, men jag vill verkligen inte att han ska smyga in på mitt rum när jag inte är där för att titta och röra på mina saker. Från och med nu kommer min dörr vara stängd alltid, både när jag är där och inte. Mitt rum är ju faktiskt min fristad. 

Nåja, det var det om det. [Nåja, dä va dä om dä]

Idag, som ju faktiskt är en ledig dag egentligen, har jag jobbat lite. 

Henrik är fortfarande i Bangkok (sista veckan nu!! han kommer hem imorgon!) och Louise är så trött, så trött, varje dag hon är med barnen. Jag har ju ledigt, men jag känner verkligen med henne och får lite dåligt samvete ändå, så idag medans Louise handlade åkte jag med barnen till Kindercity som är en lekpark där man lär sig om kroppen, miljön och andra viktiga saker, på ett roligt sätt. Tyvärr glömde jag mobilen, så ni får inga bilder, men jag kommer åka fler gånger. 

Ikväll ska jag till gymmet för min PT-timma. Äntligen!

Ha det så bra och ta hand om er!